Passersystem och taggar i BRF – för- och nackdelar

Allt fler bostadsrättsföreningar ersätter den gamla portnyckeln med en liten bricka som man håller mot en läsare. Frågan dyker ofta upp på stämman: är det värt pengarna, och vad händer med säkerheten? Här går vi igenom hur ett passersystem fungerar, vad det är bra på och var det har sina svagheter.

Vad ett passersystem är

Ett passersystem är ett tekniskt system av elektroniska lås. I stället för en metallnyckel används i de flesta system i dag ett kort eller en nyckelbricka, ofta kallad tagg, som elektronisk nyckel. Brickan läses av en dosa vid dörren, och systemet avgör om dörren ska öppnas.

Det som skiljer ett passersystem från ett vanligt låssystem är att behörigheten ligger i en dator och inte i själva nyckeln. Den som administrerar systemet, ofta styrelsen eller en förvaltare, bestämmer vilka dörrar en viss bricka får öppna och när.

Fördelarna

En tappad bricka kan spärras

Den största fördelen märks när någon tappar sin nyckel. Med en vanlig mekanisk nyckel till porten finns i praktiken två alternativ: att leva med att en nyckel är på drift, eller att byta cylindrar och dela ut nya nycklar till alla. I ett passersystem kan administratören i stället spärra den borttappade brickan. Stöldskyddsföreningen lyfter samma sak: tagg och kod är lätta att spärra om en tagg inte kommer tillbaka, till exempel när någon flyttar.

Olika brickor för olika dörrar

Behörigheter kan styras per bricka. Ett exempel från trakten är Sollentunahem, där nästan alla fastigheter har det elektroniska systemet Aptus. Där är brickan personlig och kopplad till den egna bostaden, och den styr vilka dörrar man kan öppna. Bolaget använder fyra sorters brickor, och två av dem är barnbrickor som bara öppnar porten och miljörummet. Samma tanke fungerar i en bostadsrättsförening: ett barn behöver kanske inte komma in i garaget eller i föreningslokalen.

Bättre överblick

Eftersom varje bricka är registrerad blir det lättare att veta hur många som finns i omlopp. Det är just vad Stöldskyddsföreningen råder flerbostadshus att ha koll på: hur många nycklar som finns och vilka personer som har dem.

Nackdelarna

Porten är fortfarande en port

Ett passersystem hindrar inte att någon följer efter in när dörren öppnas. Stöldskyddsföreningen påpekar att obehöriga kan smita in just då. Tekniken ersätter alltså inte vanan att stänga dörren efter sig och inte släppa in okända.

Ström och teknik

Ett elektroniskt system behöver ström, nätverk och underhåll. Styrelsen bör fråga leverantören hur dörrarna beter sig vid strömavbrott, hur länge reservbatterier räcker och hur snabbt fel åtgärdas. Ett serviceavtal är ofta lika viktigt som själva installationen.

Någon måste administrera

Brickor ska delas ut, spärras och registreras på rätt lägenhet. I en liten förening blir det ofta en styrelseledamot som sköter det, och när den personen avgår måste kunskapen och inloggningarna lämnas över. Skriv ner rutinen så att den inte försvinner med en person.

Lägenhetsdörren påverkas inte

Passersystemet gäller oftast port, källare, tvättstuga och soprum. Lägenhetsdörren har kvar sitt vanliga lås, och det är medlemmens sak att hålla det i ordning. Stöldskyddsföreningen råder att låset på bostadsdörren är godkänt i minst klass 3 enligt SSF 3522.

Innan föreningen byter

• Inventera dörrarna. Vilka dörrar ska få läsare, och vilka ska ha kvar mekaniska lås?
• Bestäm behörighetsgrupper. Boende, barn, hantverkare, städfirma, sophämtning.
• Fråga om registret. Kan föreningen få ut sina uppgifter om man byter leverantör?
• Planera utdelningen. Hur många brickor får varje lägenhet, och vad gäller om man vill ha fler?
• Skriv en rutin för borttappade brickor. Vem kontaktar man, och hur snabbt spärras brickan?

En bra rutin kan se ut som hyresvärdarnas. Väsbyhem ber till exempel den som tappar en tagg att höra av sig direkt så att taggen kan spärras. Det är en enkel regel som fungerar lika bra i en bostadsrättsförening, och den bör stå i välkomstinformationen till nya medlemmar.

Vanliga frågor på stämman

Blir det dyrare för medlemmarna? Installationen kostar, men föreningen slipper i gengäld byta cylindrar varje gång en nyckel försvinner. Hur kalkylen faller ut beror på husets storlek och hur ofta nycklar tappas.

Kan man ha kvar nyckeln också? Ja, många föreningar behåller en mekanisk nyckel som reserv för vissa dörrar. Det är vanligt att förråd och lägenhetsdörrar har kvar vanliga lås.

Sammanfattning

Ett passersystem gör det enklare att hantera borttappade nycklar och att styra vem som kommer in var. Det ersätter inte goda vanor vid porten, och det kräver att någon i föreningen tar ansvar för administrationen. För många föreningar är möjligheten att spärra en enskild bricka det som till slut avgör.