Portkod och porttelefon – regler, byte och säkerhet

Portkoden är kanske den mest delade uppgiften i ett flerbostadshus. Den står på lappar till hantverkare, skickas i sms till vänner och lämnas i appar för matleveranser. Det är praktiskt, men det betyder också att koden efter en tid är känd av betydligt fler än de som bor i huset. Här är en genomgång av hur portkoder och porttelefoner fungerar och hur en förening kan hantera dem.

Kod, telefon eller båda

Många hus har en kombination. En kodlåsdosa öppnar porten för den som kan koden. En porttelefon låter besökaren ringa upp en lägenhet, och den boende kan fjärrstyra portens lås och släppa in besökaren. Allt fler porttelefoner kopplas i dag till mobilen, så att den boende kan svara även när hen inte är hemma.

Kod och telefon löser olika problem. Koden är bekväm för de boende och för återkommande besökare. Telefonen gör att den boende själv avgör vem som kommer in, vid varje tillfälle.

Varför koder sprids

Det finns flera vanliga vägar:

• Koden lämnas till hemleveranser, budfirmor och hemtjänst.
• Den står kvar i gamla sms och mejl hos personer som inte längre har anledning att komma in.
• Tidigare boende och deras besökare kan den fortfarande.
• Den skrivs upp på lappar som sitter kvar i trapphuset eller vid postboxarna.

Enligt TV4 har polisen varnat för att inbrottstjuvar drar nytta av att koder sprids lättare när de lämnas ut till hemleveranstjänster. Polisen har också uppmanat boende i lägenhetshus att vara försiktigare med sina portkoder. Det betyder inte att alla som har koden är ett problem, men en kod som aldrig byts slutar till slut att vara en spärr.

När föreningen bör byta kod

Det finns ingen fast regel, men det är rimligt att byta kod:

• regelbundet, till exempel en gång om året,
• efter en större renovering där många hantverkare har haft koden,
• när det har varit inbrott i källare eller trapphus,
• när koden uppenbart har spridits, till exempel står på en lapp eller i en offentlig app.

Meddela den nya koden på ett sätt som inte i sig sprider den, till exempel med en lapp i varje lägenhets brevinkast eller via föreningens interna kanal, inte på anslagstavlan i entrén. Ge gärna de boende några dagars förvarning, så att de hinner meddela hemtjänst och andra som behöver komma in.

Kod jämfört med tagg

Stöldskyddsföreningen nämner att tagg och kod har en gemensam fördel: de är lätta att ändra eller spärra, till exempel när någon flyttar och inte lämnar tillbaka sin tagg. En kod är billigare, men den kan inte kopplas till en person. En tagg kan spärras individuellt. Många föreningar kombinerar: tagg för de boende, porttelefon för besökare, och kod bara vissa tider eller inte alls. Läs mer i vår artikel om passersystem och taggar.

Det de boende själva kan göra

• Håll inte upp dörren för okända. Stöldskyddsföreningen påpekar att obehöriga kan smita in när porten öppnas. Det är lätt att vara artig, men det går bra att säga att man inte släpper in någon man inte känner.
• Använd porttelefonen för tillfälliga besök. Släpp in budet själv i stället för att lämna ut koden.
• Ta bort koden ur leveransappar när du inte längre behöver den där.
• Säg till styrelsen om du ser koden uppskriven någonstans eller om porten inte går i lås.

Om porten inte går i lås

En port som inte stänger eller inte låser ordentligt gör koden meningslös. Felanmäl till föreningens förvaltare eller styrelse direkt, även om det är kväll. Är det en pågående händelse, till exempel att någon försöker ta sig in eller att det pågår ett inbrott, ring 112. Ett inbrott eller en skadegörelse som redan har skett anmäler du till polisen på 114 14 eller på polisen.se.

Porttelefonen och integriteten

En modern porttelefon lagrar ofta uppgifter om vem som har ringt och när, och vissa har kamera. Styrelsen bör ta reda på vilka uppgifter systemet sparar, hur länge och vem som kan se dem, och informera medlemmarna om det. Det är också bra att veta hur man ändrar namnet i porttelefonens lista när någon flyttar in eller ut.

Tre frågor för nästa styrelsemöte

1. När byttes portkoden senast, och vem har fått den sedan dess?
2. Behövs koden alls dagtid, eller räcker tagg och porttelefon?
3. Har de boende fått veta hur de ska hantera budfirmor och leveranser?