Systematiskt brandskyddsarbete i BRF

Systematiskt brandskyddsarbete, ofta förkortat SBA, låter byråkratiskt. I praktiken handlar det om att föreningen vet vilket brandskydd huset har, kontrollerar det regelbundet, rättar till det som brister och skriver ner vad man har gjort. Den här artikeln visar hur en styrelse kan lägga upp arbetet utan att det blir tungt.

Vem ansvarar

I ett flerbostadshus delas ansvaret. Brandskyddsföreningen skriver att ansvaret för att kontroller utförs vilar på fastighetsägaren, och i en bostadsrättsförening är det föreningen. Medlemmarna ansvarar för sin egen lägenhet, till exempel för att brandvarnaren fungerar och att man inte ställer saker i trapphuset.

Styrelsen kan delegera det praktiska till en ledamot, en förvaltare eller en konsult, men ansvaret ligger kvar hos föreningen.

Räddningstjänsten i området

Sollentuna, Upplands Väsby, Sigtuna och Knivsta tillhör Brandkåren Attunda. Förbundet bildades 1997 av Järfälla, Sollentuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby, och sedan 2009 ingår även Sigtuna och Knivsta. Det är alltså Attunda och inte Storstockholms brandförsvar som är räddningstjänst i dessa kommuner. Räddningstjänsten är en bra källa till råd och material om brandskydd för föreningar.

Ett enkelt upplägg i fem steg

1. Kartlägg vad som finns

Gå igenom huset och skriv ner:

• utrymningsvägar, alltså trapphus och eventuella andra vägar ut,
• branddörrar till källare, vind och soprum,
• brandvarnare och eventuella larm i gemensamma utrymmen,
• släckutrustning, som brandsläckare och brandfiltar,
• skyltar och nödbelysning.

2. Bestäm vem som gör vad

En enkel tabell räcker: vilken kontroll, hur ofta och vem som ansvarar. Till exempel kan en ledamot gå en rond varje kvartal, medan förvaltaren ansvarar för service på larm och nödbelysning.

3. Kontrollera regelbundet

Vid varje rond, titta särskilt på:

• Fria utrymningsvägar. Brandskyddsföreningen skriver att utrymningsvägar alltid ska hållas fria från lösa föremål och brännbart material. Barnvagnar, cyklar och skokartonger i trapphuset är det vanligaste problemet.
• Branddörrar som stänger. En branddörr som hålls öppen med en kil gör ingen nytta.
• Källare och vind. Brännbart skräp i gångarna, och förråd som är fyllda till taket.
• Soprummet. Sopor ska ligga i kärl, inte på golvet.

4. Åtgärda och följ upp

Skriv ner bristerna och vem som åtgärdar dem. Följ upp vid nästa rond. Det är lätt att hitta fel men svårare att se till att de faktiskt rättas.

5. Dokumentera

Spara protokoll från ronderna, servicerapporter och information som har gått ut till medlemmarna. Dokumentationen visar vad föreningen har gjort och gör det lättare för en ny styrelse att ta över.

Information till medlemmarna

En stor del av brandskyddet ligger hos de boende. Påminn regelbundet om:

• att testa brandvarnaren,
• att inte ställa saker i trapphuset,
• att stänga dörrar till källare och vind,
• vad man gör om det brinner: stäng dörren till lägenheten där det brinner, varna grannarna och ring 112.

Ett kort informationsblad till nya medlemmar gör stor nytta. Nämn gärna var släckutrustning finns och hur man tar sig ut om trapphuset är fyllt med rök, nämligen att stanna i lägenheten med dörren stängd och ringa 112.

Brandskydd och lås

Brandskydd och inbrottsskydd krockar ibland. En källardörr som ska vara låst mot obehöriga ska samtidigt gå att öppna inifrån vid en utrymning. Frågor om dörrar och lås i utrymningsvägar bör styrelsen ta med räddningstjänsten eller en fackkunnig innan man byter något. Lås aldrig en dörr i en utrymningsväg på ett sätt som gör att den inte går att öppna inifrån utan nyckel.

En årlig genomgång

Lägg en punkt om brandskydd på dagordningen till ett styrelsemöte varje år. Gå igenom årets ronder, vad som har åtgärdats och om något behöver förändras, till exempel nya brandvarnare eller bättre skyltning.